Maria i Warszawa

Ja. Vi var ju på bio idag då. Jag och faster Ewa. Innan fick jag en fin bild på när Hermes äter vindruvor.


Sedan drog vi till bion. Det ligger i Arkadia och det är nära, men vi tog bilen. Jag hade ju kunnat gå men whatever. Filmen var "The coreagous heart of Irena Sendler" och den handlar om Irena som smugglar ut barn från det judiska gettot i Warszawa. Det var en film som berörde, men det tycker jag många filmer om andra världskriget gör. Trots det är det en påminnelse om vad som hände och hur mcyket folk har lidit. det är hemskt och jag blir så lessen varje gång jag tänker på det. Filmen var dubbad till polska. I detta fallet tyckte jag att det var okej. eftersomfilmen faktiskt utspelar sej i Warszawa. Kändes ganska naturligt på ett sätt fast jag tycker att polska dubbingröster låter ganska töntiga. Okej. Så vi e klara med filmen och när vi kommer till prakeringen har vi inte kollat vart bilen står. Känns ju helt döfött att leta efter den. Det finns ju tusen bilar och allt ser likadant ut. Efter fem minuter lyckas vi hitta den. Bra jobbat!

Jag drar hem och vänder i dörren för jag ville ta bussen och kolla på en sak som jag sett igår, när jag tog bussen in till stan för att möta upp de andra. Så jag sightseeingade lite nu på kvällskvisten. Innan det blev för j-kla kallt.


Det är ett monument över de som dog i söder alltså de som arbetade för sovjet i läer m.m. Typ katyn antar jag..



Samma monument lite längre ifrån





Ja okej. Datorn eller internet eller nåt trilskas så det blir inga fler bilder. Jag måste sova för imon är det praktikdags igen. Jag är väldigt berörd av både filmen och de minnesmonument och bilder och allt jag har sett idag. Historien om Warszawa och speciellt Warszawaupproret är väldigt levande och polackerna låter det inte glömmas i första taget. De har genomlevt mycket och jag kan inte annat än att känna med de som gett sitt liv för staden. Det är så många somhar dött. Inte bara under upproret utan genom hela historien. i sovjetiska läger, koncentrationsläger, gettot. Men man glömmer om man inte blir påmind och därför tycker jag att sådana här monument är bra. Man kan inte glömma eller inte känna när man ser sådant. Det är långt ifrån vad jag känner när jag går på gatorna i Sverige. Men det är olika länder helt och hållet när det kommer till historia och hur närvarande den är i samhället.

Jag ska sova nu. Godnatt. Imorgon är det måndag och då kommer jag kunna traska barfota efter min dusch. längtar redan. ;) Och jag kommer även bli uppdaterad om vad som händer på den polska nyhetsfronten. Spännande värre.